Igår sändes Agenda som vanligt, och ett av ämnena för kvällen var skolsituationen med mycket fokus på lärarnas status.
Chockerande att höra att många lärarstudenter är dåliga på att stava (var gränsen för bra kunskap i stavning är väl lite oklar), liksom att det är lekande lätt och kravlöst att komma in på lärarutbildningen. Som lärarstudent blev man inte särskilt uppiggad av inslaget som sändes innan debatten tog fart.
Debatten som sådan var intressant. Den stod mellan Jan Björklund (fp) och Åsa Romson (mp)och visade goda skillnader mellan Alliansens och Miljöpartiets politik. Miljöpartiet vill lägga en särskild skolskatt som ska gå till lärarlöner, men när Björklund påstod att den endast skulle ge en lönehöjning på endast 400 kr/månad hade Romson inget motsvar. Att lägga en skatt för att höja lönen hos en enskild yrkeskår låter för mig konstigt, och särskilt när resultatet av en sådan skatt inte ger något. Nä jag tycker att den debatten visar att Mp inte är partiet för skolan och lärarna.
Jag har länge sagt likt de sagt i inslaget, att vi kommer inte få några mindre klasser i framtiden om vi inte snart får igång fler som läser till lärare. Det är för få som utexamineras i förhållande till nutida och framtida behov och de små klasserna där varje elev syns kommer bli omöjligt i framtiden om underskottet fortsätter. Högre lärarlöner tror jag kommer vara en viktig åtgärd för att fler ska bli lärare och för att därmed konkurrensen och kvaliteten blir bättre på utbildningarna.Hur många som söker eller rent av kommer in på lärarutbildningen är ingen viktig siffra. Över 30 gick i min klass i september, över en tredjedel och nästan hälften av dem har slutat i klassen nu.
Det stora avgörandet för lärarnas framtid ligger i kommunpolitikernas händer. Fler av dem borde inse allvaret och satsa på lärarna.
